Stockholms skärgård i nutid. En kvinna med mörk
historia drar sig tillbaka till sin familjefarm.
Hon är Midsommarvärdinnan, men ingen har mer än
en viskning om hennes plats i byns ritualer.
Kvinnligt står inte bara för könet; det är en
regel som styr varje beslut, varje möte, varje
slagskamp i byn. Den som bryter mot den riskerar
att försvinna.
Nordisk noir ger skuggor som inte försvinner vid
dagens ljus. Vintern har varit hård, och
norrsken har blivit mörkare än vanligt. Byborna
säger att något har förändrats i naturens lag.
Ett brev kommer från ett kungahus. Det
innehåller ett foto av en flicka som ser ut som
Midsommarvärdinnan, men hon har aldrig haft en
syster. Kungahusintrig väcker minnen som inte
bör väckas.
Frånvändhet är inte bara ett sätt att leva; det
är en överlevnad. Ingen frågar om hon varit
borta. Ingen säger något om de som inte kommer
tillbaka.
En natt går Midsommarvärdinnan in i skogen. Hon
hittar en grav, men den är tom. I nästa
ögonblick ligger hon på marken, hjärtat svart av
smärta. Någon har lämnat ett papper: "Du är inte
den du tror."
Första regeln: inga frågor om förlust. Andra
regeln: inga sökningar efter sanning. Men
Midsommarvärdinnan har redan brutit båda.
Hon återvänder till byn, men ingen ser henne.
Hon är fortfarande Midsommarvärdinnan, men nu
vet hon att hon också är något annat.
Skärgården är stilla. När solen går ner, börjar
den första snön falla.
