Båtmästaren får ett meddelande i en flaskkärna.
Innehållet är ett kort: "Fiskedrama i norra
skärgården. Fyra dagar." Han känner igen
handskriften, men kan inte minnas vem den
tillhör. Han lämnar sitt hem i Söderhamn och
åker norrut mot öarna.
Under resan stannar han vid en vik där det
ligger en rakryggad båt. Den är fäst med rep och
har inga tecken på besättning. När han kollar
inuti hittar han ett förslag på en sommarstuga,
ritad av en dalahästsnidare. Enligt papperet ska
byggnaden finnas på ön som heter Skärgårdsfjäll.
Han kommer till ön och hittar stugan, men den är
tom. Inne finns en rad skrivna regler: "Ingen
får äta fisk utan att förstå dess historia.
Ingen får sova i stugan före midnatt." Han
ignorerar dem och lägger sig. Klockan 02.00
vaknar han av ett ryck i bältet. En fisk, svart
och glasögd, har kommit in genom fönstret.
Han försöker få den ut, men den sliter sönder
gardinen och springer in i väggen. När han tar
tag i den, hör han en röst: "Du har brutit
regeln." Fiskens mun rörs, men inget kommer ut.
Han släpper den, och den sjunker ner i golvet.
Nästa dag går han till stugan igen. Den är nu
full av fiskar, alla i samma position – som om
de väntade på något. Han försöker ta en, men
handen stannar i luften. Han minns en gammal
historia om hur fiskarna i skärgården var
levande och valde sina ägare. Nu ser han att
stugan är en del av något större.
Han lämnar ön och åker tillbaka till Söderhamn.
Men när han kommer dit, är hans båt försvunnen.
En ny skrift ligger på bänken: "Du har lämnat
stugan, men inte fiskarna." Han förstår att han
inte kan gå undan. När natten kommer, sitter
fiskarna i hans rum – alla tysta, väntande.
Han lämnar staden och åker till en annan ö. Där
hittar han en gammal man som säger: "Du måste
välja. Lämna fiskarna eller bli en av dem." Han
vägrar. Men nästa morgon vaknar han i stugan,
naken och med fiskhud på armen. Han är
fortfarande människa, men känner att något har
förändrats.
Han åker tillbaka till Söderhamn, men stugan är
borta. I stället finns en ny byggnad – en
dalahästsnidare har byggt en skulptur av honom,
fast i fiskform. Han står kvar där, tittar ut
över havet, och väntar på nästa dröm.
