Första snön faller över Lidingö. Kulturarbetaren
går in i ett stumt samhälle där byar och
fabriker råder. Han hittar ett brev i en gammal
biblioteksskatt, skrivet i ett försvunnet språk.
En kvinna med blåa ögon väntar vid havsstranden,
berättar om en sekt som har kontroll över
byggnader och vägar. Hon visar honom en karta
där ställen försvinner om de inte är
registrerade i en sekretesskyldig register.
Industrisamhället har förändrat hur man ser på
landsbygden. Byggnadsmästare får rätten att
ändra platsen på hus, men bara om de godkänns av
en otydlig myndighet. Kulturarbetaren märker att
någon försöker ta kontroll över hans
arkeologiska undersökningar. Han hittar en dold
kapellbyggnad under en järnvägsstation, där
tystnaden är så stark att den känns som en
fysisk kraft.
Han följer spåren till en by som inte finns på
kartor. Därifrån kommer ljud från en maskin som
inte borde finnas. När han går in i byn,
försvinner allt bakom honom – väg, himmel, tid.
Han vaknar i en salong där alla människor bär
samma kläder och talar samma ton. En kvinna
säger: "Du är här för att återställa
balansen."
Han försöker gå, men dörren är stängd. Inne i
taket hör han en maskin som kör i ett mönster.
Han inser att byn är en sammansmältning av alla
ställen som har försvunnit i industrien.
Han lämnar byn genom att lämna sin dokumentation
i en vägg. När han kommer tillbaka, finns byn
inte längre. Han får en ny uppgift: att
dokumentera de ställen som inte längre existerar.
Han börjar skriva om dem, men varje ord
förändrar verkligheten. Han lämnar landet innan
han kan avgöra om han har räddat eller förstört
något.
