Folket i den norra skärgården väntar på en
snöstorm som aldrig kommer. Vintern är för varm,
och isen under byn börjar bryta sönder. Någon
måste agera, men det finns regler – ett
förbjudande av att flytta sig utan tillstånd
från den centrala myndigheten.
Nåjdens far har varit sjuksköterska i flera år,
men nu står hon ensam. Hon får ett meddelande
från sin bror, som säger att isen under sjön ska
brytas om inte något gör sig gällt. Hon går till
myndigheten, men de vägrar lyssna. De säger att
det är ett "naturligt fenomen" och att
ingen får
förändra det.
Hon tar ett lån från en släkting i trakten,
köper en motorbåt och samlar några få människor
som tror på henne. De drar upp båten mot sjön,
där isen börjar spricka. Men när de når platsen,
stöter de på en patrull – de får inte vara där.
Någonting i reglerna säger att alla måste hålla
sig inom sina gränser, även om det innebär att
de dör.
Nåjden tvingas ta ett beslut. Hon kan fly, men
då lämnar hon byn i nedgång. Hon kan kämpa, men
då riskerar hon att bli straffad. I stället
stannar hon kvar, visar att hon inte följer
reglerna, och börjar skapa en ny rutin – att man
får röra sig om man hjälper andra. Det blir en
ny norm, men det kostar henne allt.
Byn överlever, men inget blir som innan. Nåjden
försvinner in i skogen, och folk säger att hon
fortfarande bor där, väntar på nästa vinter.
