Kvinnligt samlar sig i en by vid havet, där hon
arbetar i en stenbrottsgrov. Hon får en blodig
skramma vid en sten och råkar beröra en gamla
runsten. När hon går hem, märker hon att hennes
spegelbild inte rör sig.
Historiskt landskap förändras när en ny lag
införs: alla som rör runmagi ska registreras och
följa stränga regler. Gruvan stängs av, och
kvinnan tvingas lämna byn. Hon finner en gammal
kustbevakningsstation i skogen, där en tidigare
väktare har lämnat en dagbok.
Skärgårdsliv förändras när byborna börjar se
försvunna personer i vattnet. Kvinnan inser att
hennes blod är kopplad till stationen, och att
varje gång hon bryter en regel, försvinner någon
annan.
Lapplandsgruvan blir en plats där hon måste
välja mellan att skydda byn eller att släppa
taget om sin egen kropp. Hon stödjer en ung
flicka som också har blodet från den gamla
stenen.
Kustbevakning pågår när kvinnan ställer sig mot
den nya lagens domare. Hon visar att de som
kontrollerar runmagin är de som har skapat
förbannelsen. I stället för att dödas, får hon
en ny roll: att hålla balansen mellan de levande
och de som väntar i vatten.
Nostalgiskt känslor växer när byborna minns hur
det var innan lagarna kom. Kvinnan stannar kvar
vid stationen, men nu som en vaktare utan namn,
väntande på nästa som kommer att röra runsten.
