En gruva i norra Lappland öppnas efter

århundraden av förbjudna arbeten. Bygden lever i

skuggan av ett förbund som sägs ha skyddat

landet från vinterens makt. När en ny maskin

sätts i gång, bryts den gamla balansen.

Bergensförbundet, en hemlig sammanslutning av

stammar, väcker sig. De har varit tysta så länge

någon minns. Nu börjar de se på byn med nya ögon.

En gruvarbiter, kallad Lappkatt, hittar en

runsten under jordens yta. Den är inte gjord av

sten – utan av något annat, något som bryter

reglerna för vad som kan existera. Hon försöker

ta den till byn, men när hon går in i skogen,

försvinner hon.

Byns ledare, en kvinna som aldrig tagit del av

magin, måste avgöra om hon ska följa det gamla

förbundet eller ta ett nytt steg. Hon väljer att

lämna byn och leta efter Lappkatt.

När hon når gruvan, finner hon ingen. Men hon

hör röster – från de som aldrig har varit där.

De säger att gruvan inte bara bryter regler,

utan också vinterens makt. Att den öppnar en

dörr som aldrig borde ha varit öppen.

Hon återvänder till byn. Dagen efter, börjar

isen smälta i skogen. En vinter som inte ska

komma, kommer. Byarna börjar känna det – en kyla

som inte är kyla, utan något annat.

Hon bestämmer sig för att släppa ut den gamla

magin. Hon sätter upp en eld i marken, enligt

den gamla rituell. När elden brinner, försvinner

isen. Men en ny sak växer i dess ställe – en

växt som inte finns i någon katalog.

Byarna ser det som en ny början. Men de som

varit tysta vet att det inte är slut. Det är

bara början.