Ett skärgårdsland förlorar sin självklara
ordning när en ny kraft slår rot – en magisk
förändring som gör att vintern inte längre är
vinter, utan en konstant höst. Kustbyarna
drabbas av ovanliga vindar och stora fåglar som
flugar över byn. En kvinna som har levt i en
sommarstuga på ön förblir obeveklig, men hennes
känslor förbyttes till en ny form av kyla.
När en järnvägssabotage planeras, anlitar den
lokala myndigheten en midsommarvärdinna för att
säkerställa att rätta vägar håller sig oskadda.
Hon får en gåva: en bok med runor som visar hur
man kan återställa naturens balans, men bara om
hon själv accepterar att bli del av det som sker.
Hon går in i byn vid midsommardagen, där folk
samlas kring brännvinsbord och dansar kring
stenar. En ung flicka ser henne och säger: "Du
har blivit varm." Hon svarende inte, men känner
hur hennes hud börjar glöda.
Under natten hittar hon en spårare, en man som
redan vet vad hon ska göra. Han visar henne en
plats där tidigare värdinnor har lämnat sina
vittnesbörd – en stuga i skogen där vinden
aldrig tystnar. Där lär hon sig att magin inte
är något att använda, utan något att förstå.
När dagens ljus kommer, står hon vid spåret. En
grupp människor står där, klädda i gamla
arbetarkläder, med vagnar och maskiner. De
vägrar att backa. Hon rör vid boken, och det
första fallet faller från taket – ett stort
träskruv som bryter en axel. En annan rör vid en
kabel, och den brister i en spräckling av el.
När solen når sin höjd, är järnvägen stängd.
Byborna samlas kring stugan, och den
midsommarvärdinna sitter där, med en liten rosen
i handen. Hon har inga ord, men de ser att hon
inte längre är kall. När natten kommer, dansar
de igen – men nu är vinden lugn, och himlen är
klar.
