Ett mörkt förortskvarter i norra Sverige.
Kyrkogården har blivit en byggnad av glas och
stål. En krigshandikappad västerbottensman, född
i ett trädgårdsland, får sitt liv omkastat när
han hittar en försvunnen skog.
Mannen, känd som Vargforskaren, arbetar som
restaurangpersonal. Han dricker inte, men ser
allt. När en lokal skog brinner, börjar han söka
efter vad som försvunnit i floden under snön.
Den försvunna skogen var en plats där mytiska
vargar levde, enligt gamla berättelser. Men nu
finns bara aska och en röd fjällvarg som kommer
ut ur skogen med blodiga klor.
Vargforskaren går in i skogen på natten. Han
finner en gammal runsten, kallad "
Trollstjärnan",
som lyste under midsommarnatt. Nu är den svart
och krossad.
När han rör vid stenen, vaknar en skogens ande.
Den säger att det inte är en brand, utan en
vinterlång mörker som väntar.
Han följer spåren till en fiskebyn. Där bor en
kvinna som säger sig vara en trollkarl. Hon
visar honom ett brev från 1930talet, skrivet av
en vintermänniska som sa att skogen skulle
återkomma.
Men skogen kommer inte. Istället kommer en storm,
och den försvunna skogen blir en mark av is och
död.
Vargforskaren stannar kvar i byn. Han lämnar
sitt jobb, och börjar skriva om historien. Han
inser att myten inte är en historia, utan en
varning.
När vintern kommer, kommer vargen igen. Men den
är inte längre en myt. Den är en del av något
större, något som inte kan släppas.
I slutet, när snön smälter, lämnar Vargforskaren
byn. Han lämnar inte något brev, inga namn. Bara
en ritning av skogen, som ingen annan ser.
